Ja kunde visst inte låta bli att bry mej. De du gör mot mej gör så fruktansvärt ont. O ja tror verkligen inte att du förstår. Ja försöker få dej att förstå. Men du sätter mej jämt på plats o försöker visa att du ä bättre än mej. De behöver du inte. O vrf gör du ens så? Lr ä du avundsjuk på mitt liv? För att ja inte har en massa måsten? Att ja kan ta dagen i sänder, att ja inte behöver planera mitt liv in i minsta detalj?
Ja förstår inte längre.
Ja fattar inte va du försöker göra. Ja gör verkligen inte de.
Försöker va stark, men de ä inte allti så lätt. Faktiskt.
Ibland gråter ja för att ja blir så arg, så kränkt, så liten.
O innerst inne i mej känns de som att de ä PRECIS så du vill att ja ska känna.
O de smärtar ännu mera.
Ja finner inga ord längre. Ja vet inte om ja orkar.
Hur länge orkar man va stark utanpå utan att falla ihop?
Over and Out
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar